Jag gick upp innan tiden började. Klockan 5 vaknade jag och gick upp och satte på mig kläderna. Jag befann mig i Karlstad i en mjuk dubbelsäng bredvid min vän Tess. När jag tittar ner på henne ligger hon med uppspärrade ögon.
- Men, är du vaken?
- Ja, jag ligger här och funderar på om jag ska köra dig till flygplatsen så att du slipper ha bilen där eftersom du kommer tillbaka med tåget
- Smart. Det vore ju ursnällt.
Vi stack iväg i Tess bil och hann halvvägs till flygplatsen innan det började väsnas bak i bilen. Punktering! Vi svänger in till kanten och stannar bilen.
- Jag ringer en taxi! säger Tess
- Äsch, jag byter däck, det går fort!
Efter att jag har hissat upp bilen med den klassika nöd-domkraften inser vi att vi behöver en insex-nyckel för att få bort fäljen. En sådan har vi inte. Tess ringer taxi och på några minuter är jag på väg till flygplatsen igen. Lämnad i mörkret står Tess med en upphissad bil utan telefon.
Jag skickade taxin tillbaka till Tess och ringde min lillebror som jobbar som lastbilsmekaniker i Karlstad och han begav sig ut på räddningsuttryckning. När jag kom till flygplatsen hade redan de andra tre personerna boardat. Jag fick gå ut på landningsbanan och knalla fram till det flygplan som jag trodde skulle gå till Köpenhamn. Upplevelsen var ovanligt mycket som att hitta rätt tåg på perongen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar